Nyss hemkomna från två fullspäckade dagar på SETT på
Kistamässan i Stockholm. Vi är inspirerade, motiverade och har massor av nya
tips med oss i ryggsäcken men även ömma fötter. Reflektion är viktigt! När man
tagit in så mycket information och inspiration på kort tid hinner man knappt
sortera och reflektera och mellan föreläsningarna har vi pratat i munnen på
varandra för att försöka hinna dela med oss av det vi hunnit uppleva på olika
håll. Det känns viktigt att ta tiden till reflektion nu när man är tillbaka på
kontoret.
Årets teman var:
-demokrati 2.0
-post-it
-kollegialt lärande
-post-it
-kollegialt lärande
Så, här kommer några guldkorn från mässan som vi vill
dela med oss av till er.
Kristina Alexandersson, chef för internet i skolan, .SE, pratade kring några av de digitala utmaningar vi har just nu.
- Vem kan man egentligen tro på?
- Vem kan man egentligen lita på?
Det handlar om användningen av internet och källkritik samt
integritet. Hur ska vi tänka kring internetanvändningen i skolan kontra
integritet? En central del av demokratin är faktiskt att jag har rätt att
bestämma vem som vet vad om mig. Vilka verktyg väljer vi att arbeta med och
vilka konsekvenser kan det få för eleverna eftersom deras arbeten kommer att
ligga kvar i framtiden? Hennes uppmaning till oss lärare är att utforska
internet och källor tillsammans med våra elever och att fundera över vilka
verktyg vi använder och varför. Vi behöver även lära oss att förstå mediet för
att kunna värdera källorna.
Efter föreläsningen snurrar tankarna. Med algoritmer som anpassar sökningarna efter våra intressen, tidigare sökningar, vänner... ger Google oss verkligen en allsidig bild av omvärlden?
Linda Spolen och Emma Rolander, bibliotekarier från
medieteket i Stockholm, rörde sig kring liknande tema som Kristina
Alexandersson i föreläsningen med rubriken ”Går de bara till Google?”. De menar
att vi behöver hjälpa eleverna att utveckla strategier för att hantera all den
information vi har runt oss och bli medie- och informationskunniga (MIK). Vi
behöver inte kunna svara på om en bild är sann eller falsk men vi behöver veta
vilka frågor vi ska ställa oss och ha förhållningssättet att det kan finnas en
större bild, ett större sammanhang. För att kunna söka och hantera information,
på nätet eller i böcker, på ett effektivt sätt krävs vissa grundkunskaper som vi
inte får glömma att vi behöver hjälpa eleverna med. Till exempel alfabetisk
ordning, bokkunskap, informationssökning i böcker, grundläggande datorkunskap
och internetkunskap. De behöver lära sig hur man använder ord (synonymer,
grundord, ledord) och få strategier för att analysera och sortera informationen.
Det Linda och Emma ofta ser är att eleverna går direkt till Google och söker
utan att ha en plan och att man sedan redovisar information rakt av utan att
bearbeta den alls. De illustrerar dessutom Googles begränsningar med hjälp av
en bild på ett isberg där Google bara söker upp ca 5% av det som ligger i den
synliga webben. Den dolda webben (som ligger under ytan) söker en Googlesökning
inte igenom alls. De långa texterna i NE.se eller andra informationsdatabaser
ligger till exempel i den dolda webben eftersom det krävs inloggning. Linda och
Emma påminner oss även om att olika källor kräver olika metoder för att få fram
information!
Ylva Pettersson, lärare från Skara, berättade
i sin föreläsning om sitt arbete med bloggen Demokreativ som hon och
hennes elever i gymnasiet byggt upp, som vann pris i Webbstjärnan.
Bloggen är ett samarbete mellan ämnena historia och svenska och eleverna
utforskade vår historia med ett kritiskt perspektiv och fokus på demokrati med hjälp av digitala verktyg, teater och dans. Bloggens läsare fick rösta fram var de historiska nedslagen
skulle göras och eleverna skapade filmer från dessa tillfällen där det skedde
en förändring av historien. Genom att fundera på vad som kunde ha hänt om något
skett annorlunda behövde eleverna läsa in sig ännu mer och få en
större förståelse för tidsepoken. ”Mina elever har aldrig läst så mycket som
under arbetet med Demokreativ” sa Ylva. Alla elever kunde bearbeta varandras
texter i bloggen så att en konvergenskultur uppstod. Ylva kunde följa arbetet
och elevernas utveckling genom versionhistoriken i bloggen och hon gav
regelbundet respons i form av skärminspelningar med hjälp av Screencast-O-Matic.
Ylva avslutar med att tipsa om tjänsten InkleWriter som kan användas för
kollaborativa berättelser i trådar samt Tiki-toki, en tidslinje där man
kan lägga in bilder och film.
Itmamman Christina Löfving delade
med sig av sina erfarenheter av arbetet med bloggen Jamals kompisar med sina elever
i år 1-3. Även de vann pris i Webbstjärnan. Genom bloggen fick de
respons och idéer från andra och de kunde dela med sig av sitt arbete för andra
att läsa. De har haft stor glädje av de digitala verktygen. De har skypat med
skådespelare, ställt frågor över twitter, gjort egen tidning, spelat in filmer
och reportage osv. Det är inte konstigt för dem att söka svar genom att höra av
sig till personer eller myndigheter och fråga. Christina och hennes elever
arbetar mycket med inställning – det är okej att inte kunna, att man ibland får
kämpa för att lära sig nya saker. De är ofta i ”lärande gropen” tillsammans och
med gemensamma krafter tar de sig upp med nyvunna kunskaper.
På webbstjärnan finns en kursportal många lärorika lektioner kring källkritik, programmering med elever och att blogga som du kan göra själv eller med klassen.
I många av föreläsningarna återkom samma frågeställning: Hur
kommer vi vidare från inspirationsstadiet till en progression av
digitaliseringen? IKT-pedagogen Jonas Hällebrand konstaterade att ”att
stanna är att ta ett steg tillbaka”. Han menar att vi inte blir digitala bara
för att vi köper in datorer, iPads eller annan teknisk utrustning. Vi behöver
även förändra vårt arbetssätt. Ställa andra frågor. Han visade ett par exempel
ur sin undervisning. Ett där en elev fick arbeta med frågan ”Vilket
mobilabonnemang passar dig?” och ett annat med en elev som med hjälp av Geogebra och iMovie fick göra en film där hon förklarade bevis för alternatvinklar. Hans
elever arbetade med egna bloggar under högstadieåren där de redovisade sina
arbeten.
Se klipp från Lilla Aktuellt |
Och nu ska alla bli programmerare… eller?
Linda Mannila, forskare från Åbo, diskuterar frågan och berättar om införandet av programmering i den finska läroplanen från hösten 2016. Hon menar att programmering är så mycket mer än kodning men att det ofta är ett missförstånd i att man tror att alla elever ska sitta och skriva avancerad kod. Det är snarare så att programmering i skolan handlar om att bygga en förståelse för den digitala värld vi lever i, samma utgångspunkt som Kristina Alexandersson, Linda Spolen och Emma Rolander hade i sina föreläsningar. Linda Mannila lyfter det datalogiska tänkandet och förklarar att logiskt tänkande och problemlösning är de största anledningarna till att programmering lyfts in i läroplanen. Det viktiga är inte hur många rader kod man skrivit eller vilket språk man använt utan hur det datalogiska tänkandet utvecklas och alla positiva effekter detta medför.
Källa: www.barefootcas.org.uk |
I den finska läroplanen lyfts programmeringen in under ämnena matematik och slöjd. I slöjden kan man till exempel arbeta med att sätta lysdioder i kläder eller smycken, det hon kallar Slöjd 2.0. Hon tipsar om sajten barefootcas.org.uk där man kan hitta material att använda med de yngre eleverna samt sidan databavern.se
Källa: databavern.se |
Under SETT-dagarna mötte vi flera Norrköpingspedagoger. Kul
att se er!
Sara Ahlén från Ektorpsskolan har bloggat om sina
upplevelser av dagarna. Läs det HÄR!
Om det är fler av er som vill dela med er av era guldkorn
från SETT 2015 får ni gärna maila oss så sprider vi det.
/Lisa
Lärande IKT